QRED och kvantstavar: nästa steg mot ljusstarkare, strömsnålare tv-skärmar

En ny teknik som kan lyfta bildkvaliteten till nästa nivå kan komma från så kallade kvantstavar – avlånga nanomaterial som ses som en vidareutveckling av kvantprickar. På konferensen SID-MEC i Tyskland presenterade forskare nya rön om QRED, ett spår som på sikt kan ge tv-apparater högre ljusstyrka, bättre HDR och märkbart förbättrad energieffektivitet.

Jan Nihaus vid Fraunhofer IAP-CAN framhöll att skillnaden mot kvantprickar ligger i formen: de utdragna nanokristallerna kan riktas åt samma håll. Den strukturen ger mer exakt ljuskontroll och betydligt effektivare utnyttjande av ljuset. Skulle tekniken nå konsumentnivå kan tillverkare sänka energiförbrukningen utan att tumma på ljusstyrkan – ett mål branschen har jagat i åratal och som låter som en lockande ekvation.

Även om forskningen befinner sig i ett tidigt skede är de första resultaten uppmuntrande. Forskarna lyckades lägga ett helt lager av kvantstavar på ett testsubstrat, och materialet stod emot upphettning och andra påfrestningar. Enligt Nihaus är den grundläggande genomförbarheten redan visad, men vägen till verkliga produkter blir fortfarande lång, vilket knappast förvånar i den här typen av materialskiften.

Det är ännu oklart var kvantstavar först kommer att användas. De kan bli nästa steg i QLED-tv, där kvantprickar i dag fungerar som filter i bakbelysningen. Än mer lockande är helt självemitterande skärmar baserade på kvantmaterial – en inriktning som olika företag benämner QLED, EL-QD, QED eller QE. I sådana paneler kan korrekt orienterade kvantstavar ge betydligt mer ljus per energienhet än dagens lösningar, något som lär bli svårt att bortse från om resultaten håller i större skala.

Deltagarna på konferensen konstaterade också att terminologin på området fortfarande är omstridd, och att kvantstavar kan tända en ny omgång begreppsdebatter. För närvarande är tekniken ett laboratorieprojekt med betydande potential. Fortsätter utvecklingen kan framtidens tv-apparater bli ljusstarkare, färgrikare och avsevärt mer strömsnåla – och med tiden kan angreppssättet mycket väl hitta till mobila enheter också.