Nvidia och Groq i licensavtal om AI‑processorer för realtid

Det amerikanska bolaget Nvidia, vars börsvärde passerade 5 biljoner dollar i oktober, har tecknat ett strategiskt licensavtal med Groq värt 20 miljarder dollar. Syftet är att stärka beräkningskraften i så kallade AI‑fabriker – datacenter av nästa generation byggda för AI i realtid. Som en del av uppgörelsen ansluter Groqs grundare Jonathan Ross, bolagets president Sandeep Madra och flera nyckelingenjörer till Nvidia. Deras uppdrag blir att väva in Groqs teknik i Nvidias ekosystem och påskynda utvecklingen av specialiserade AI‑plattformar – ett jordnära drag som förenar licensen med dem som skapat tekniken.

Groq tar fram processorer som är optimerade för extremt snabba AI‑laster, särskilt inom naturlig språkbehandling. Enligt företaget ger lösningarna tio gånger högre energieffektivitet än traditionella GPU:er från Nvidia och AMD. Det gör Groqs kretsar särskilt intressanta för chatbotar, AI‑assistenter och system i realtid där låg fördröjning och förutsägbara svar är avgörande. Håller effektiviteten i stor skala blir lockelsen för direkttjänster svår att bortse från.

Enligt Nvidias vd Jensen Huang ska Groqs tekniker bli en viktig del av Nvidia AI Factory, en arkitektur för storskalig beräkning och realtidsdrift av modeller. Han framhöll att integrationen av Groqs processorer tydligt skulle bredda vilka uppgifter Nvidias ekosystem kan hantera, särskilt i höggenomströmningstjänster och företagsmiljöer. Budskapet är tydligt: fler arbetslaster i realtid samlas under samma tak som de tunga beräkningarna.

Affären landar i en tid av tilltagande konkurrens på marknaden för AI‑chip. Nvidias största kunder – däribland Google och Microsoft – bygger i allt högre grad egna processorer eller stödjer alternativa arkitekturer för att minska beroendet av GPU:er. Analytiker pekar på att licensiering av teknik och rekrytering av hela team, snarare än rena uppköp, håller på att bli förstahandsvalet för de stora aktörerna – inte minst under skärpt antitrustgranskning i USA och EU. Mot den bakgrunden framstår ett flexibelt avtal som stärker kapaciteten utan att dra på sig regulatoriskt motstånd som den lättaste vägen framåt.