Danny Weber
09:30 03-02-2026
© ASUS
Upptäck vikbara telefoner, kameror med variabel bländare och andra ingenjörslösningar som gör smartphones mer användarvänliga och innovativa.
Smartphonemarknaden har länge varit stabil, med de flesta modeller som erbjuder liknande skärmar, kameror och processorer. Men då och då dyker det upp produktenheter – de som säljs officiellt i olika länder, inte bara visas upp på mässor – som innehåller lösningar som liknar små ingenjörsexperiment. Dessa innovationer blir inte alltid omedelbara standarder, men det är just sådana upptäckter som driver branschen framåt.
Det mest uppenbara exemplet på ingenjörskapplöpningen de senaste åren är vikbara enheter. Deras största utmaning är inte prestanda utan mekanik: gångjärnet måste tåla år av öppningar och stängningar utan att lämna luckor, göra kroppen till en dammagneten eller bli för tjock. Samsung beskrev till exempel övergången till en Flex Hinge-design med en "dubbel styrskena" för Galaxy Z Fold5 – en idé som hjälper enheten att vikas tätare och gör själva mekanismen mer motståndskraftig mot externa påverkan. Sådana förändringar ser sällan glamorösa ut på displayen, men det är de som förvandlar en "prototyp från framtiden" till något man faktiskt kan bära med sig varje dag.
Inom mobilfotografering uppstår unika lösningar ofta inte från antalet kameror utan från hur de är konstruerade. För Huawei Mate 50 Pro var huvudfunktionen en fysiskt justerbar Ultra Bländardiafragm – företaget nämnde uttryckligen tio öppningsnivåer, vilket gör att kamerans beteende kan anpassas efter scenen: släppa in mer ljus i vissa situationer eller uppnå mer kontrollerad skärpedjup i andra.
Vivo valde ett helt annat tillvägagångssätt med X50 Pro, där de satsade på en "mikrogimbal" – ett stabiliseringssystem där modulen kompenserar för skakningar inte bara via mjukvara utan också genom sin egen konstruktion. Branschmedia analyserade denna lösning som ett försök att föra smartphonen närmare en videostabilisator, vilket förbättrar jämnheten vid inspelning i rörelse.
ASUS gick ännu längre med ZenFone 7, där de bokstavligen förvandlade kameran till en mekanisk montering: Flip Camera är ett motoriserat block som roterar, så att "huvud"-kamerorna fungerar som frontkameror. ASUS beskrev modulen som driven av en stegmotor och förbättrad med en vinkelsensor för mer exakt positionering. Det här är ett sällsynt fall där ingenjörskonsten inte bara hanterar fotokvalitet utan också design, vilket gör att skärmen kan förbli fri från utskärningar för en selfiekamera.
Ibland handlar ingenjörskonsten inte om mekanik utan om ett avsiktligt "överdrivet" maximum. Sony Xperia 1 utmärkte sig i sin tid eftersom företaget marknadsförde en 4K HDR OLED CinemaWide-skärm med ett 21:9-bildförhållande. För vissa verkade detta överdrivet, men som en showcase av Sonys teknik var det meningsfullt: företaget har tillverkat skärmar och bio-utrustning i årtionden, och smartphonen blev ett sätt att visa upp det DNA:t i ett fickstorleksformat.
En ännu mer talande historia är kameran under skärmen. ZTE märkte ut Axon 20 5G som den första produktionenheten med en frontkamera under skärmen, vilket innebär inget hål eller utskärning för selfies. Ja, sådana lösningar innebär vanligtvis kompromisser i frontkamerans kvalitet, men som en ingenjörsmilsten är den betydelsefull: branschen lär sig att gömma sensorer så att skärmen verkar sömlös.
Inte alla innovationer är synliga. Apple fokuserade till exempel på scenariot "när det inte finns någon anslutning alls" med funktionen Emergency SOS. Apples supportdokumentation beskriver hur kompatibla iPhone-modeller kan ansluta till en satellit för att skicka nöduppdateringar och överföra kritisk information om det inte finns något mobilnät eller Wi-Fi i närheten. Det här handlar inte om internet-hastighet eller spel; det handlar om att smartphonen blir ett säkerhetsnät – och sådana funktioner förändrar ofta användarvanor på det djupaste sättet.
Speltelefoner omfamnar också ingenjörsextremiteter. ASUS ROG Phone-serien är känd för företagets fokus på kylning, vilket möjliggör aktiv "luftflöde" genom den proprietära AeroActive Cooler-modulen: ASUS anger uttryckligen att tillbehöret använder en fläkt och termoelektrisk kylning för att sänka temperaturerna under belastning. Det här är en nischhistoria, men den tar ärligt tag i en fråga som de flesta smartphones föredrar att undvika: "Vad händer med prestandan efter en halvtimmes tung gaming?"
I andra änden finns Fairphone 5. Här handlar ingenjörskonsten inte om rekord utan om reparerbarhet: företaget förklarar den modulära arkitekturen, som undviker lim och använder tillgängliga, utbytbara delar så att användarna kan underhålla enheten enklare och billigare. Mot bakgrund av engångselektronik ser detta nästan revolutionärt ut: smartphonen är designad som om den är tänkt att överleva standardlivslängden.
Vissa av dessa lösningar löses så småningom upp i massmarknaden, medan andra förblir "funktioner för entusiaster". Men den allmänna principen är densamma: de mest intressanta smartphonerna minns man inte för siffror på en specifikation utan för hur ingenjörerna omtänker begränsningarna i kroppen, optiken, anslutningen och underhållet. Och nästa gång du hör "alla smartphones är likadana", kom bara ihåg gimbal-kameran, den justerbara bländaren, frontkameran under skärmen eller den modulära kroppen – de verkar bara identiska på avstånd.