AMD:s Ryzen 10 och Ryzen 100 – omprofilering med Zen2 och Zen3+

AMD har officiellt visat upp nya processorfamiljerna Ryzen 10 och Ryzen 100—i praktiken omprofilerade varianter av befintliga modeller byggda på Zen3+ och Zen2. Tanken är att städa i bolagets namngivning och förena bärbara och stationära under ett och samma paraply med nya index, även om många nog menar att steget lika gärna kan skapa mer osäkerhet.

Ryzen 10-serien siktar på budgetsegmentet, som Chromebooks och enklare bärbara datorer. Dessa kretsar bygger på Zen2 (Mendocino) och levereras med integrerad Radeon 610M-grafik. Exempelvis är Ryzen 3 30 och Ryzen 3 40 fyrkärniga, de stöder LPDDR5-minne och har grafik med två beräkningsenheter.

Ryzen 100-familjen bygger däremot på Zen3+ (Rembrandt) och riktas mot mellansegmentet. Flaggskeppet Ryzen 7 170 placerar sig mellan Ryzen 7 6800U och 6800H. Den har åtta kärnor och 16 trådar, en TDP på 28 watt och Radeon 680M-grafik. I serien finns även Ryzen 5 150, Ryzen 5 160 och Ryzen 7 160, samtliga tillverkade på 6 nm och för sockeln FP7r2.

I praktiken får äldre SKU:er ett andra liv, där namn och paketering ändras mer än själva kislet. I sina kompatibilitetsöversikter delar AMD upp utbudet så här: för mobila enheter—Ryzen AI 300 (Zen5), Ryzen 8000 (Zen4), Ryzen 100 (Zen3+) och Ryzen 10 (Zen2); för stationära—Ryzen 9000 (Zen5), Ryzen 7000 (Zen4), Ryzen 5000 (Zen3) och Ryzen 4000 (Zen2).

Sammanfattningsvis handlar Ryzen 10 och Ryzen 100 inte om nya arkitekturer utan om en bro mellan generationer, som låter AMD behålla ett brett spann över prisklasserna. Greppet är pragmatiskt och håller hyllorna fulla, men det kräver också att köpare läser det finstilta. Bedömare konstaterar att namnlabyrinten fördjupas: det räcker inte att titta på modellnumret—man behöver ha koll på arkitekturen i botten.