Guide till säkra köp under reor som Black Friday. Känn igen falska nätbutiker, phishing och social ingenjörskonst – och få tips för att skydda pengar och data
© RusPhotoBank
Högtidsreor är en guldperiod inte bara för shoppare utan också för bedragare. Under massrabatter som Black Friday eller nyårsreor syns en tydlig topp i cyberbrott. Medan människor jagar bästa pris försöker bedragare hinna före och komma åt plånboken. Deras repertoar utvecklas ständigt: de lanserar allt mer övertygande bluffar, lutar sig mot falska sajter och massutskick och utnyttjar tilliten med social ingenjörskonst. Pepelats News har gått igenom de vanligaste fällorna – och hur du undviker dem.
En klassisk metod är att sätta upp förfalskade sajter för välkända varumärken som ser nästan identiska ut som originalet. Sidorna skyltar med enorma rabatter (upp till 90 procent) och kräver full förskottsbetalning. Utfallet är förutsägbart: köparen betalar och får ingenting. Ett typiskt scenario är att någon följer en länk till en klon av ett populärt märke som lockar med 80–90 procents chockpris, skyndar sig att betala – och sedan försvinner både sajten och säljaren. Ofta kommer länken via sms, meddelandeappar eller sociala medier och leder till en falsk kassa där kortuppgifter samlas in direkt.
Bedragare älskar att locka med påstått exklusiva kampanjer. Inför helgerna skickar de ut meddelanden om lotterier, utlottningar eller kuponger för extra bonusar. Länken ser ut att gå till en återförsäljare men öppnar i själva verket en falsk sida som är byggd för att samla in person- och betalningsuppgifter. Ibland meddelas mottagaren att de har vunnit ett pris – kanske en pryl eller en generös kupong – och ombeds därefter betala en liten leveransavgift eller skatt. När pengarna har skickats försvinner bedragarna och något pris dyker aldrig upp.
Bedragare spelar hårt på känslor och stress för att få oss att fatta snabba beslut.
En beprövad taktik är att skapa känslan av brist och brådska. Sajter och utskick visar nedräkningar, påstår att erbjudandet bara gäller i dag med minuter kvar, eller att dussintals personer tittar på samma vara just nu. Målet är att få dig att betala innan du hinner tänka efter. Ser du en otrolig rabatt ihop med ett ultimatum att köpa nu är det en röd flagga. Ta ett andetag innan du fyller i dina uppgifter – seriösa butiker kräver inte blixtsnabba beslut.
En annan fälla är samtal eller mejl som sägs komma från kundtjänst eller en leveranstjänst. Budskapet handlar om ett problem som inte finns – en dubbeldebitering eller ett betalningsfel. ”Hjälpen” blir ett utlovat återköp där mottagaren ska uppge kortuppgifter eller föra över pengar till ett särskilt konto för att få tillbaka summan. Följer man instruktionerna bryts kontakten – och pengarna är borta. I en annan variant ringer en falsk kurir för att bekräfta adressen och ber om en sms-kod. Den koden blir i praktiken nyckeln till bankkontot eller profilen, vilket öppnar för att tömma ekonomi och personliga sidor. Det förekommer att någon som utger sig för att vara kurir lockar till att lämna ut sms-koder med hänvisning till orderbekräftelse och därefter dränerar kortet.
Inte ens marknadsplatser går fria. Bedragare kapar riktiga säljares konton och ber, i deras namn, köpare att betala direkt till ett privat kort och därmed kringgå plattformen. Köparen lyder och blir utan vara – och en överföring till en okänd mottagare går i praktiken inte att få tillbaka. De lägger också upp falska annonser på begagnatvaror till orimligt låga priser. När en köpare har nappat flyttas dialogen från den trygga plattformen till en extern meddelandetjänst, där uppgifter pressas fram eller en förskottsbetalning krävs. Ett vanligt upplägg: du ser en ”ny” smartphone för halva marknadspriset, säljaren vill ha en liten förskottsbetalning för att reservera den och flyttar chatten till en app. Efter att pengarna kommit in försvinner säljaren – eller hittar på fler skäl till nya betalningar – utan att leverera något.
För att inte fastna på kroken under rean lönar det sig att vara vaksam. Följande steg gör verklig skillnad.
Handla på officiella webbplatser för välkända återförsäljare eller via granskade appar för marknadsplatser. Okända butiker som lockar med omöjligt låga priser är en tydlig risk.
Innan du matar in uppgifter, säkerställ att url:en är korrekt (inga extra tecken eller stavfel) och att den börjar med https://. Phishingsidorna efterliknar ofta originalet men smyger in en liten ändring – en extra bokstav eller siffra. Om sidan är onormalt långsam, ser konstig ut eller är full av fel – backa.
Ignorera mejl och meddelanden från okända avsändare som lovar rabatter och priser. Om ett ”erbjudande” verkar komma från en bank eller butik, klicka inte – öppna den officiella webbplatsen i en ny flik eller sök upp den själv.
Orimliga rabatter, krav på omedelbar betalning eller begäran om att föra över pengar på ovanliga sätt (till ett privat kort, i krypto, via presentkort) är klassiska varningssignaler. Seriösa butiker säljer sällan för småpengar utan hake. Låt dig inte ryckas med – gratis ost finns bara i råttfällan.
Köper du från en tredjepart (på en marknadsplats eller via en annons) bör du kontrollera historiken. Läs omdömen på oberoende sidor och titta på datum för när kontot skapades. Otydliga kontaktuppgifter, enbart generiska femstjärniga betyg eller krav på förskottsbetalning till ett privat konto är varningsflaggor.
Dela inte hela kortuppgifter, engångskoder via sms eller lösenord i samtal eller chattar. Banker och seriösa handlare ber inte om pinkoder eller lösenord. Insisterar någon är det en bedragare.
Mitt i reastressen: gå igenom banknotiser och kontoutdrag regelbundet. Vid första tecken på bedrägeri – en okänd dragning eller ett misstänkt samtal – kontakta banken omedelbart och spärra vid behov kortet. Ju snabbare du agerar, desto större chans att få tillbaka pengar och begränsa skadan.
Släpp inte garden under högtidsruschen. Bedragare räknar med vår brådska och vårt habegär, men känner du igen knepen kan du handla med större trygghet. Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant är det sannolikt en fälla. En kort paus för att kontrollera sparar både pengar och data – ett lågt pris för sinnesro. Fynda gärna, men inte på bekostnad av din säkerhet.