AI i omloppsbana: Elon Musks satelliter, månfabriker och vägen mot Kardashev II
Utforska Elon Musks plan för AI i rymden: satelliter med låg latens, 100 GW per år, månfabriker och railguns – en kurs mot Kardashev II med snabb expansion.
Utforska Elon Musks plan för AI i rymden: satelliter med låg latens, 100 GW per år, månfabriker och railguns – en kurs mot Kardashev II med snabb expansion.
© whitehouse.gov
Elon Musk har lanserat ett radikalt sätt att bygga ut AI-kapacitet: flytta beräkningarna ut i rymden. Idén kretsar kring satelliter med inbyggd AI som, från en solsynkron bana med fokus på låg latens, skickar tillbaka enbart färdiga resultat. Det är ett drag som utmanar etablerade uppfattningar om var beräkningskraft hör hemma. Enligt honom kan detta inom tre år bli det billigaste sättet att producera en AI-bitström och inom fyra år det snabbast skalerbara. Den tidslinje han målar upp lämnar knappt utrymme för tvekan.
Förslaget trappas sedan upp. Musk menar att det blir allt svårare att säkra tillgänglig el på jorden för växande kluster och föreslår därför att skjuta upp en miljon ton satelliter per år. Om varje enhet bar omkring 100 kW pekar hans kalkyl mot ett årligt tillskott på ungefär 100 GW beräkningskapacitet – enligt honom utan drift- eller underhållskostnader. Kalkylen vilar på djärva antaganden.
I nästa steg föreställer han sig satellitfabriker på månen och en elektromagnetisk accelerator – i praktiken en railgun – som skjuter AI-satelliter till flykthastighet utan raketer. I slutläget talar han om att skala bortom 100 terawatt AI-kapacitet per år och ta verkliga steg mot en Typ II-civilisation på Kardashevskalan. Visionen rör sig från hårdvara i omloppsbana till månindustri och framstår mindre som en tankeövning och mer som en tidsplan. Ambitionsnivån är svår att ta miste på.
I ett separat inlägg tillade han att om månen rymde fabriker, robotar och storskaliga acceleratorer som slöt kretsen från produktion till driftsättning, skulle systemet teoretiskt kunna fungera utan traditionella pengar, med en ekonomi mätt i watt och ton och i praktiken vara självgående. Med den inramningen blir hela angreppssättet uttalat ingenjörsdrivet. Det är ett språkbruk som flyttar fokus från finansiering till fysik.