Exploderande AI-investeringar pressar minnesmarknaden: DRAM-brist driver upp priserna på datorer, smarttelefoner och hemelektronik med 10–20% redan nästa år.
© A. Krivonosov
Investeringsboomen i artificiell intelligens börjar märkas där det svider för vanliga kunder: vid kassan. Enligt Financial Times har den exploderande efterfrågan på minne för datacenter redan drivit upp chippriserna kraftigt, och analytiker varnar för att prislapparna på smarttelefoner, datorer och hemelektronik kan stiga med 10–20 procent under det kommande året.
Stora tillverkare drar redan i nödbromsen. Dell, Lenovo, Raspberry Pi och Xiaomi medger att minnesbristen driver upp produktionskostnaderna och lämnar knappt något utrymme att undvika höjningar. Dells operativa chef Jeff Clarke sade att bolaget aldrig sett kostnaderna öka så snabbt och att notan till slut hamnar hos konsumenterna. Raspberry Pi höjde priserna redan i december och beskrev läget som smärtsamt, medan Lenovo tidigt fyllde på lagren för att mildra slaget. För kunderna betyder det att AI inte längre handlar om avlägsna serverhallar utan om vad som står på hyllans prislapp.
Orsaken ligger i byggyran kring AI‑datacenter. Minnestillverkare prioriterar beställningar med högre marginaler, vilket puttar konsumentelektroniken in i en brist på DRAM. Det triggar i sin tur hamstring när bolag köper i förväg – och priserna drivs ytterligare upp. Analytiker beskriver marknaden som överhettad och rörig, och TrendForce räknar med att DRAM‑priserna mot slutet av 2025 stiger med 50–55 procent från kvartal till kvartal. Signalen är tydlig: utbudet har svårt att hinna ikapp aptiten.
Samsung och SK Hynix, som tillsammans kontrollerar omkring 70 procent av den globala DRAM‑marknaden, har redan flaggat för att kapaciteten för 2026 är fullbokad. Samsung har enligt uppgift höjt priserna på vissa kretsar med upp till 60 procent, och företagsledare medger att AI‑driven efterfrågan vida överstiger vad branschen kan leverera. Molnjättar som Amazon och Google spär på trycket med långtidsavtal, vilket lämnar tillverkarna av konsumentprodukter med svagt förhandlingsläge.
Ingen väntar sig en snabb lösning. Finansbedömare uppskattar att amerikanska teknikbolag lägger 620 miljarder dollar på AI‑infrastruktur 2026, och till 2028 kan de globala investeringarna närma sig 3 biljoner dollar. Citi och Nomura räknar med att minnesbristen består åtminstone till 2027, och att 2026 sannolikt präglas av ännu mer aggressiv chiphamstring. Även utbyggnader hos Samsung och SK Hynix tar tid att få effekt – nya fabriker behöver i regel två till tre år innan de är igång. Tills dess står tillverkarna inför ett oattraktivt val mellan högre priser och tunnare marginaler, och för hushållen ser prischocken ut att bli svår att undvika.