PC Games Hardware jämför 180 grafikkort från 2009–2025 i ett massivt GPU-test. Se hur arkitektur, VRAM och drivare påverkar prestanda och spelupplevelse.
© A. Krivonosov
För att markera sitt 25-årsjubileum genomförde tyska PC Games Hardware det största GPU-testet hittills: ett direktmöte mellan 180 grafikkort släppta från 2009 till 2025. Startfältet sträckte sig från ikoner som Radeon HD 5870 och GeForce GTX 480 till dagens flaggskepp som GeForce RTX 5090. Över hela spannet har prestandan ökat med svindlande 2 477 procent.
Redaktionen framhåller att utfallet avgörs av mer än rå beräkningskraft. Begränsningar i äldre spelmotorer och processorer kan minska spridningen och ibland låta veteraner hålla jämna steg bättre än väntat. Samtidigt tecknar resultaten de avgörande arkitekturskiftena: från Terascale till GCN, från Kepler till Maxwell och vidare till RDNA. Nvidia använde generationsbytena för att ta itu med strömförbrukningen, AMD byggde om sin shader-design och RDNA 2 introducerade Infinity Cache. Till 2025 hade RDNA 4 vässat strålspårningen utan dramatiska lyft i rasterisering, medan Nvidias Blackwell gav ett mer återhållsamt steg jämfört med Ada.
För att undvika att processorn blev flaskhals byggde teamet en testbänk i toppklass kring Intels Core i9-14900KS och tog det första DirectX 11-kortet—Radeon HD 5870—som baslinje. Ändå kan moderna flaggskepp slå i CPU-taket, och kort med bara 3–4 GB minne räcker inte längre, inte ens i DX11. I dag är 8 GB den praktiska golvnivån för smidigt spel, medan 12–16 GB ger ett klart bekvämare utrymme.
Slutsatsen är svår att missa: siffror på pappret väger mindre än samspelet mellan arkitektur, VRAM-kapacitet och drivrutinskvalitet. PC Games Hardware satte också fyra populära titlar under lupp för att visa hur dessa designval märks i faktisk spelupplevelse. Som jubileumsprojekt fungerar testet både som en kondenserad krönika över 16 års GPU-utveckling och som en skarp påminnelse om hur långt branschen faktiskt har kommit.