Indien utreder krav på källkod och hårdare regler för smartphones från Apple, Samsung, Google och Xiaomi för ökad cybersäkerhet, men branschen varnar.
© E. Vartanyan
Indiens myndigheter överväger en åtgärd som kan rita om spelplanen för smartphonemarknaden. Enligt Reuters funderar regeringen på att kräva att Apple, Samsung, Google och Xiaomi ger staten tillgång till källkoden för sin programvara. Tjänstemän beskriver idén som ett cybersäkerhetsgrepp mot växande nätbedrägerier och intrång i ett land med omkring 750 miljoner aktiva smartphones.
Frågan ingår i premiärminister Narendra Modis agenda för att skärpa skyddet av användardata. Samtalen med teknikbolagen är i ett tidigt skede, och företrädare säger sig vara beredda att väga in branschens synpunkter. Samtidigt har Indiens IT‑departement offentligt förnekat att det finns ett direkt krav på att lämna ifrån sig källkod, utan att bemöta de detaljer som Reuters beskrivit. Smartphonetillverkarna och branschorganisationen MAIT har hittills avböjt att kommentera.
Enligt förslaget skulle bolagen genomföra en fullständig säkerhetsgranskning av sina enheter och därefter låta indiska certifieringslabb inspektera källkoden för sårbarheter. MAIT hävdar att sådana krav är nästintill ogenomförbara och pekar på risker för integritet, företagshemligheter och immateriella rättigheter. Föreningen påpekar att de flesta större länder inte kräver att tillverkare lämnar ut källkod och har redan uppmanat den indiska regeringen att skrota idén.
Utöver källkodstillgång kan de diskuterade reglerna omfatta obligatoriska, återkommande skanningar av enheter efter skadlig kod, förhandsbesked till National Center for Communication Security om större uppdateringar och patchar samt lagring av loggar över systemaktivitet i ett helt år. Branschföreträdare varnar för att detta kan leda till snabbare batteriförbrukning, försenade uppdateringar och rena lagringsproblem på många modeller.
Ett annat paket siktar in sig på hur appar och system beter sig. Myndigheterna vill begränsa bakgrundsåtkomst till kamera, mikrofon och platsdata utan användarens vetskap, kräva att telefoner upptäcker rootade och komprometterade enheter, blockera installation av äldre programvaruversioner och möjliggöra borttagning av de flesta förinstallerade appar. Hur långt initiativet till slut går är oklart, men bara att lyfta frågan har redan tärt på relationerna mellan staten och några av världens största techbolag. Färdriktningen är tydlig: stramare kontroll av konsumentteknik, avvägd mot de IP‑ och användbarhetsrisker som branschen flaggar för.