Teslas Optimus-robotar i fabriker: Utveckling och användning
Tesla har placerat ut 1 000 Optimus-robotar i tillverkning, lär sig nya uppgifter med FSD-teknik och planerar massproduktion. Läs om framsteg och framtidsutsikter.
Tesla har placerat ut 1 000 Optimus-robotar i tillverkning, lär sig nya uppgifter med FSD-teknik och planerar massproduktion. Läs om framsteg och framtidsutsikter.
© B. Naumkin
Teslas robotikutveckling kanske inte skapar stora publika sensationer, men den fortsätter stadigt framåt. Företaget har redan placerat ut cirka 1 000 humanoida Optimus-robotar på sina tillverkningsanläggningar, inklusive fabriker i Texas och Fremont. Dessa robotar integreras gradvis i produktionsprocessen och lär sig nya arbetsuppgifter.
Den konventionella visdomen har alltid föredragit specialiserade robotarmar för fabriksarbete, där varje robot är dedikerad till en specifik funktion. Teknisk utveckling förändrar dock denna syn. En humanoid robot visar sig vara mer mångsidig eftersom den kan omkonfigureras för nya uppgifter utan att kräva en fullständig utrustningsöverhaul. Dessutom sjunker kostnaden för sådana robotar gradvis medan deras kapaciteter utökas genom mjukvaruuppdateringar. Tesla strävar efter att få ner priset för en Optimus-enhet till intervallet 20 000–30 000 dollar.
För närvarande används Optimus-robotarna främst för att flytta gods, sortera battericeller och montera batteripaket. Fabrikerna använder redan tredje generationens robotar som är utrustade med mer komplexa handmanipulatorer med 22 frihetsgrader. I armens design har vissa aktuatorer flyttats till underarmsområdet, och fingerkontrollen implementeras via ett system som efterliknar sener. Sensorer på fingertopparna gör att roboten kan kalibrera sitt greppstyrka exakt, vilket möjliggör säker hantering av föremål med varierande hållfasthet.
På mjukvarusidan tränas robotarna med FSD v15-arkitekturen, som ursprungligen utvecklades för Teslas Autopilot. Detta gör att Optimus kan bedöma sin omgivning med åtta kameror, snabbt lära sig nya operationer och direkt överföra kommandon till sina aktuatorer. Denna metod minskar träningstiden till några timmar, jämfört med de veckor som traditionell programmering kräver.
Samtidigt anammar robotikområdet i allt högre grad Large Behavior Models (LBMs), som beskriver en maskins interaktion med den verkliga världen. Tesla bygger redan en dedikerad byggnad i Texas för massproduktion av Optimus och planerar att öka produktionen till 50 000 robotar fram till årets slut. Framöver förväntar sig företaget att introducera en hemversion av Optimus, även om detta beror på mjukvaruutveckling och säker interaktion med människor och djur.
För att robotar ska kunna ersätta människor helt på produktionslinjer kvarstår flera tekniska hinder. Specifikt behöver de uppnå förlängd drift utan uppladdning och öka hållbarheten hos sina aktuatorer, som slits ut vid kontinuerlig användning. Tesla uppger för närvarande att Optimus kan arbeta i 8–10 timmar utan avbrott, vilket redan gör att den kan täcka flera arbetsskift när tillräckligt många robotar är utplacerade.
Införandet av sådana robotar öppnar nya möjligheter för näringsliv och industri, men det väcker också frågor om arbetskraftens framtid. Mot denna bakgrund skapar robotikens framväxt nya inkomstmöjligheter: mjukvaruutvecklare kommer att kunna skapa lösningar för att använda humanoida robotar inom logistik, omsorg, byggbranschen och andra sektorer.