Varför har iPhone, Galaxy och Pixel mindre batterier? Design och fraktregler över 20 Wh bromsar. Kisel-kol är på väg 2027–2030 och kan lyfta kapaciteten 5–10%.
© A. Krivonosov
Mot en våg av kinesiska smartphones som skryter med batterier på 7 000–8 000 mAh ter sig paketen i iPhone, Galaxy och Pixel ganska blygsamma. Till och med Galaxy S25 Ultra stannar vid 5 000 mAh, och iPhone 17 Pro Max passerar bara knappt den nivån. På papperet kan det verka märkligt; i praktiken finns en tydlig logik.
En del av förklaringen handlar om formgivning och tjocklek. Premiumtelefoner jagar ultratunna kroppar — iPhone Air mäter bara 5,6 mm — vilket fysiskt begränsar batteristorleken. Samtidigt finns ett motexempel: kinesiska RedMagic 11 Pro rymmer 7 500 mAh i en 8 mm‑ram och har dessutom trådlös laddning. Slankt behöver inte alltid betyda liten kapacitet, men kompromissen är verklig.
Den större orsaken ligger dock utanför designen, i internationella fraktregler. Bestämmelser klassar litiumjonbatterier över 20 Wh — ungefär 5 400 mAh — som farligt gods i klass 9. Det innebär högre transportkostnader, särskild förpackning och extra tillstånd. Inte oväntat försöker Apple, Samsung och Google hålla sig under den gränsen. Taket sätts här mindre av ambition än av logistik.
Kinesiska varumärken har hittat en lösning: två mindre batterier i stället för en stor cell. Varje enhet ligger under 20 Wh, men tillsammans når de 7 000 mAh eller mer utan att bryta mot fraktreglerna. Parallellt driver företag som OnePlus, Honor, Xiaomi och RedMagic på med kisel‑kol‑batterier med högre energitäthet, och uthålligheten pressas upp i en takt som känns både snabb och avsiktlig.
Kisel kan lagra upp till tio gånger mer laddning än litium, men kan svälla upp till 300% under laddning och riskera att skada cellen. Tillverkarna motverkar det med nanostrukturer och kemiska beläggningar. Ändå kräver skiftet nya produktionslinor, certifieringar och dyra material — en kostsam omställning för Apple, Samsung och Google, som redan har investerat miljarder i traditionell litiumjon.
Kisel‑kol‑celler behöver också nya system för strömhantering, andra degraderingsprofiler och omarbetade laddningskretsar. Det ökar risken för misstag — och efter incidenterna med Galaxy Note 7 är Samsung extra varsam. Apple brukar i sin tur rulla ut radikala ändringar först efter lång intern testning. Försiktigheten kan upplevas som konservativ, men den ligger i linje med deras riskkalkyl.
Utvecklingen ser ändå oundviklig ut. Prognoser pekar på att Samsung, Apple och Google gradvis börjar byta till kisel‑kol‑batterier mellan 2027 och 2030. De första vinsterna lär bli måttliga — ett lyft på 5–10% — vilket skulle översättas till omkring 5 500 mAh i framtida Galaxy Ultra‑modeller och ungefär 6 000 mAh i iPhone Pro Max‑serien.
Tills dess lär kinesiska telefoner hålla ledningen i batteritid, i takt med att kisel‑kol‑tekniken snabbt förfinas. De kan mycket väl bli först med att leverera smartphones med 10 000 mAh, även om logotypen på baksidan inte är Apple eller Samsung.